Metod för rankingen

Varje år presenterar Svenskt Näringsliv en ranking av det lokala företagsklimatet uppbyggd av resultatet från en företagarenkät och officiell statistik. Syftet är att lyfta fram var i Sverige det är bäst att starta och driva företag. Senaste rankingen publicerades den 24 september 2019.

Rankingfaktorer

Rankingen innehåller totalt 18 faktorer som viktas olika tungt. Den tyngst vägande delen i rankingen är företagens sammanfattande omdöme om företagsklimatet i kommunen. Den frågan utgör en tredjedel av rankingen. De frågor som var och en utgör en artondel av rankingen är service till företagen, kommunens tillämpning av lagar och regler, konkurrens från kommunens verksamheter samt tillgång på arbetskraft med relevant kompetens. Fem delfrågor om attityder utgör tillsammans en artondel och två infrastrukturfrågor utgör ytterligare en artondel.

I rankingen vägs också strukturella förutsättningar för företagande i respektive kommun in.

Rankingen 2019 innehåller sex statistiska faktorer från SCB och UC AB. Varje faktor ges en artondels vikt i rankingen.

• Marknadsförsörjning 2018 – visar hur stor andel av hushållens inkomster som kommer från ”frivilliga marknadsaktiviteter” – i huvudsak löneinkomster från privata företag.
• Kommunalskatt 2019 – visar den totala kommunalskatten, dvs. primärkommunalskatt plus landstingsskatt.
• Entreprenader 2017 – visar andelen av den kommunala verksamheten som genom upphandling eller direktupphandling köps in från privata företag, föreningar och stiftelser, mätt i kronor av kommunens totala omsättning.
• Andel i arbete 2017 – visar andelen förvärvsarbetande i åldern 16-64 år av hela kommunbefolkningen.
• Företagande 2018 – visar andelen privata arbetsgivare (företag med minst en anställd) per 1 000 invånare.
• Nyföretagsamhet 2018 – visar andelen nyföretagsamma per 1 000 invånare i kommunen som under det senaste året tillkommit i gruppen företagsamma. Som företagsam räknas individer som har en F-skattesedel, är delägare i ett aktivt handelsbolag eller är VD eller ordinarie styrelsemedlem i ett aktivt aktiebolag. Individerna räknas bara en gång oavsett om personen ansvarar för ett eller flera företag.

Den årliga rankinglistan

De 290 kommunerna rangordnas efter varje faktor. Den kommun som exempelvis har den bästa kommunala servicen får 290 poäng, den med näst bästa 289 poäng, och så vidare.

Kommunen med lägst servicebetyg får alltså 1 poäng. Antalet poäng en kommun får speglar alltså exakt hur kommunen placerat sig i förhållande till de andra kommunerna inom respektive faktor.

I vissa fall får fler än en kommun samma placering på rankinglistorna för de enskilda faktorerna, dessa kommuner får då alla det högsta betyget. Det kan se ut såhär: 290, 289, 289, 289, 286.

För de faktorer som inte väger en artondel i beräkningen multipliceras poängen med 0,2 för attitydfrågorna och med 0,5 för infrastrukturfrågorna. Det sammanfattande omdömet multipliceras med 6 för att viktningen av de olika faktorerna ska bli den rätta. Den kommun som exempelvis får högst medelbetyg när det gäller kommunpolitikernas attityder till företagande får alltså 58 poäng för den faktorn (290 × 0,2). Därefter adderas poängen för samtliga faktorer. Den kommun som får högst totalpoäng kommer på första plats.