Frågor & svar

Företagsklimat

Vad är företagsklimat?

Den definition av företagsklimat som Svenskt Näringsliv satt upp är: Summan av de institutioner, attityder, regler och kunskaper som möter företagaren i vardagen. Det är den definition som frågorna i enkätundersökningen baserats på. Vad som krävs för ett bra företagsklimat i respektive kommun är det bara företagarna i varje kommun som kan svara på.

Vart vänder jag mig om jag vill veta mer?

För mer information om företagsklimat, exempel på hur olika kommuner arbetat med sitt företagsklimat eller rapporter och artiklar som handlar om företagsklimatnära frågor gå till www.svensktnaringsliv.se/sakomraden/lokalt-foretagsklimat. För frågor som rör en specifik kommun, vänd dig till den kommunens näringslivsansvarige eller prata med det av Svenskt Näringslivs regionkontor som arbetar med den kommunen. Kontaktuppgifter till Svenskt Näringslivs regionkontor finns under respektive kommuns sida här på www.foretagsklimat.se.

Enkätundersökningen

Varför görs undersökningen?

Syftet med enkätundersökningen är att låta företagare i var och en av Sveriges 290 kommuner ge sin bild av hur de tycker företagsklimatet i den egna kommunen är. Resultatet används som diskussionsunderlag i kontakt med lokala politiker och tjänstemän. Många kommuner använder också resultaten från undersökningen för att se hur den egna verksamheten kan förändras för att bättre passa företagarnas önskemål.

Hur många företag svarar?

Enkäten skickas till drygt 70 000 företag. I de mindre kommunerna får 200 företag en enkät och i de större kommunerna skickas 400 enkäter. Undantagen är Malmö och Göteborgs kommun där 600 företag får möjlighet att svara och i Stockholms kommun där vi skickar 1 200 enkäter. Dessa bruttotal revideras nedåt om de företag som valts ut till exempel har flyttat, bytt adress eller på annat sätt inte nås av enkäten. I den senaste enkätundersökningen (2021) har 32 000 svar kommit in vilket ger en svarsfrekvens på 50 procent. Antal svar i respektive kommun finns här på www.foretagsklimat.se och alla svarsfrekvenser går att ladda ner här.

Varför frågar ni både företagare och politiker?

Vartannat år får samtliga ordinarie ledamöter i kommunfullmäktige, ungefär 13 000 personer, i princip samma enkät som företagarna får. Resultaten från enkäten till politikerna är till för att kunna se om företagare och politiker i varje kommun tänker lika kring företagsklimatet. Att det finns en samsyn kring olika frågor hos företagare och politiker, oavsett om det handlar om ett bra eller ett dåligt betyg, är en signal kring företagsklimatet precis som att det är en signal om företagare och politiker tycker helt olika kring en fråga. Politikernas svar används inte när rankingen sammanställs.

Hur används resultatet?

Resultatet från enkätundersökningen används i första hand av Svenskt Näringslivs medarbetare i samtal med företagare och kommunledningar. Många kommuner använder själva resultatet ofta i kombination med andra undersökningar för att planera sitt arbete för ett bättre företagsklimat. Materialet är framtaget för att vara ett diskussionsunderlag och ett sätt att hitta exempel på kommuner som jobbar strukturerat och bra med sitt företagsklimat.

Hur sätts betygen i enkäten?

Kommunernas betyg visas i diagrammen antingen som ett medelvärde eller som positiv andel. Betyg i enkäten sätts antingen på en skala mellan 1 och 6 där 1 = dåligt och 6 = utmärkt eller på en skala mellan 1 och 6 där 1 = I mycket hög utsträckning, 2 = I ganska hög utsträckning, 3 = Varken i hög eller låg utsträckning, 4 = I ganska låg utsträckning, 5 = I mycket låg utsträckning eller 6 = Inte alls. Medelvärdet visar snittet av dessa betyg. Positiv andel är summan av antalet betyg som motsvarar 4 (bra) eller högre dividerat med totalt antal svar. Betygsskalan används inte på enkätens flervalsfrågor.

Vad är skillnaden mellan ett bra betyg i enkätundersökningen och en bra rankingplacering?

Ofta jämförs en kommuns rankingplacering och framför allt det sammanfattande omdömet som företagsklimatet i kommunen fått av företagarna i enkätundersökningen. Man kan göra den jämförelsen, rankingplaceringen baseras till en tredjedel på just det sammanfattande omdömet. Men de båda måtten skiljer sig ändå åt. Betyget i enkätundersökningen är de svarande företagarnas åsikt om en specifik fråga. Rankingplaceringen är baserad på ett antal av frågorna i enkätundersökningen och statistiska faktorer. De är därför inte helt jämförbara. Bra betyg i enkätundersökningen bör hänga ihop med en bra rankingplacering men det är inte säkert.

Hur kan man arbeta med svaren?

Frågorna i enkätundersökningen är breda. Eftersom det är företag i 290 olika kommuner som svarar kan frågor tolkas olika i olika kommuner och av olika företagare. Svenskt Näringsliv ser gärna att kommunerna går igenom enkätsvaren och försöker förstå varför företagen svarat som de gjort. För gärna en dialog med Svenskt Näringslivs regionkontor och involvera företagare för att få ytterligare kunskap om vad som ligger bakom svaren. Ett alternativ är att samla företagare verksamma i kommunen och diskuterar vad som specifikt kan göras.

Vi rekommenderar också att kommuner komplettera med andra undersökningar, bland annat den undersökning som Sveriges Kommuner och Regioner genomför eller skickar ut en egen enkätundersökning med kompletterande eller fördjupande frågor.

Rankingen

Varför görs rankingen?

Varje år presenterar Svenskt Näringsliv en ranking av företagsklimatet i Sveriges alla kommuner. Syftet med rankingen är att visa var det är bäst att starta och driva företag i Sverige. En kommuns rankingplacering beror på företagens svar från enkätundersökningen och statistik från SCB och UB AB. Vissa delar av rankingen handlar om kommunens arbete för företagsklimatet, andra frågor och statistikfaktorer är svårare för kommunala politiker och tjänstemän att påverka. Rankingen är alltså en lista över var i Sverige det, utifrån ett antal faktorer, är bäst att starta och driva företag. Det är inte en ranking över vilka kommuner som gör mest för sitt företagsklimat.

Vilka faktorer används i rankingen?

Rankingen baseras till två tredjedelar på företagens enkätsvar och till en tredjedel på statistiska faktorer. Det sammanfattande omdömet om företagsklimatet i kommunen utgör en tredjedel av rankingen. En tredjedel består av andra enkätsvar som i den totala rankingen väger en artondel var. Undantaget är fem frågor om attityder till företagande som tillsammans väger en artondel och två frågor om infrastruktur som tillsammans väger en artondel. Den sista tredjedelen består av statistiska faktorer som alla väger en artondel var i totalrankingen. Läs mer om rankingen här.

Hur räknas rankingen ut?

Varje enkätfråga och statistisk faktor som ingår i rankingen sorteras som en individuell rankinglista, som också går att se på www.foretagsklimat.se/ranking. Kommunen som har bäst placering när varje faktor rankats får 290 poäng, den näst bästa får 289 poäng och den sämsta får 1 poäng. Dessa poäng räknas samman för alla faktorer som ingår i rankingen och den kommun som har högst totalpoäng får rankingplacering 1. I vissa fall får fler än en kommun samma placering på rankinglistorna för de enskilda faktorerna. Dessa kommuner får då alla det högsta betyget. Det kan se ut såhär: 290, 289, 289, 289, 286.

Vad ska rankingen användas till?

Rankingen är i första hand ett sätt att få en snabb överblick över var i Sverige det är bäst att starta och driva företag. Detta eftersom rankingen är en sammanvägning av många olika faktorer, både enkätfrågor och statistik. För djupare information och möjlighet att följa en kommuns arbete och utveckling ger enkätundersökningen bland kommunens företagare bättre och mer matnyttig information.

Vad är skillnaden mellan en bra rankingplacering och ett bra betyg i enkätundersökningen?

Rankingplaceringen är ett mått, som i förhållande till andra kommuner, visar var i Sverige det är bäst att starta och driva företag. Enkätundersökningen och dess resultat visar endast hur företagarna i respektive kommun bedömer företagsklimatet. Rankingen och enkätbetygen går att jämföra, bland annat innehåller rankingen två tredjedelar svar från enkätundersökningen. Men rankingen och svaren i enkätundersökningen visar inte samma sak.

Hur ska man tolka rankingplaceringen?

En kommuns totala rankingplacering är beroende av hur kommunen placerat sig i rankingarna av de enskilda faktorerna. Detta innebär att en kommuns placering är beroende av hur alla de andra kommunerna presterat i de olika rankingfaktorerna. En kommun kan alltså få en sämre rankingplacering ett år jämfört med ett annat endast på grund av att andra kommuner fått bättre placeringar. Det är så en ranking fungerar.

www.foretagsklimat.se

Ladda ner material

Under fliken ”Ladda ner” kan du ladda ner alla enkätsvar från företagare och politiker. Du kan ladda ner antingen per kommun eller per faktor. I de flesta fall finns uppgifter från 2002. Du kan också ladda ner rankingkartor för samtliga delfaktorer samt kommunstatistik från UC och SCB.

Sverige, län och kommun

Alla enkätfrågor finns redovisade och kan laddas ned på tre nivåer; nationell, regional och kommunal. Eftersom alla frågor utom en, det sammanfattande omdömet om företagsklimatet i Sverige, är ställda för att bedöma företagsklimatet i den egna kommunen, är snitten för län och Sverige baserade på företagens bedömning av sin egen kommuns företagsklimat.

Enkätsvar

Svaren från företagare och politiker hittar du under fliken ”Enkätsvar” och därifrån kan du navigera vidare till din kommuns sida. Det går också att använda sökrutan längst upp till höger på sidan för att komma till startsidan för den kommun som du är intresserad av.

Rankingen

Den totala rankinglistan finns under fliken ”Ranking”. Där kan du också ladda ner hela rankinglistan samt visa delrankingar för de olika faktorer som ingår i rankingen. En karta som visar hur Sveriges 290 kommuner placerat sig på rankingen finns under ”Ladda ner”.

Statistik

Under fliken ”Statistik” finns betydligt mer statistik än den som ingår i rankingen och som kan vara intressant. Välj en kommun som du vill veta mer om och därefter den statistik du vill se utifrån fyra huvudområden: Befolkning, Företagande, Företagsstruktur och Kommunen.